24 juni Golvad av värmen

Cafeet mitt emot.

Hög luftfuktighet och stark värme är en tuff kombination. Vi kraschade i vårt luftkonditionerade rum. Försökte samla ihop oss, hitta en struktur.

Här är lugnt. Vi är de enda gästerna på vår B&B för stunden. Känns smått overkligt i en stad med över 20 miljoner innevånare.

I hutongen mitt emot ligger den mest bedårande lilla bar. Nån kväll ska jag sitta där.

Mr Dai kom vid åtta. Ett riktigt kärt återseende! Han har tagit en Mastersexamen i ekonomi här i Beijing under det gångna läsåret. Mr Dai var vår guide när vi bodde i Henanprovinsen en vecka i november 2003. Då, när Li Ann blev vår dotter. Vi blev vänner då, vänner för livet.
Nu är han dryga trettio och ska göra ett karriärval. Trygg, statlig anställning? Eller satsa på att bli affärsutvecklare åt Kinesiska företag som ska satsa internationellt? Han vill helst det senare, men många kineser eftertraktat den trygghet som en statlig anställning innebär, berättar han.

Vi pratar om resan, vi kommer att ses igen, i Zhengzhou. Han tycker att vi ska göra en ordentlig resplan, och inte vara så vaga. Jag känner mig plötsligt som en oansvarig romantiker - kanske skulle vi ha planerat mer .,?

Vi ger oss ut i det ljumma mörkret och hittar en enkel restaurang som serverar HotPot. Fint skuret kött kokas i buljong eller friteras i olja i en järngryta som är nedsänkt i bordet. Massor med olika grönsaker till, smaksatta oljor, sesampasta, tofu, lotusrot. Mr Dai beställer in. Det är så fräscht. Delikat! Och ett socialt sätt att äta på. Som kinesisk fondue.

En liten kvällspromenad runt sjön och de kitschiga och kulörta kvarteren med barer och musik. Way too much.

Hem till lugnet, en vattenmelon och ett barns sömn.