 |
| Grafittiprojekt i konstdistriktet. |
Scenförändring - vi är tillbaka i Peking. Gårdagen var en lång resdag ... 150 mil, närmare bestämt.
Idag tog vi buss en del av den några mil långa sträckan till Konstdistrikt 798, i nordöstra Beijing. Här startade en modern gallerirörelse för tio år sedan, i ett område med tomma f d industrilokaler. Här tillåts en viss samhällskritisk konst. Och det sägs att de konstnärer som väl får hänga här har sin lycka gjord. Här hängs också vandringsutställningar med internationella konstnärer. På gatorna syns graffitti. Klart ovanligt inslag.
Området är som allt annat här en mix av billiga souvenirer, kitsch, sunk, och mycket vacker, välutvecklad, traditionell och gränsöverskridande konst - i alla tänkbara tekniker. Jag uppskattade särskilt flera kvinnliga konstnärers utställningar. De speglade och ifrågasatte traditionella och nya kvinnoroller, på olika sätt.
Här kan man flanera i timmar, fika, handla, titta på konst och människor.
Dock har de nya, unga och vassaste konstnärerna etablerat sig i ett nytt distrikt, inte så långt härifrån.
Framåt kvällen jobbade vi oss tilllbaka in till "bright light, big city". Vi turistade längs med den STORA gågatan Wangfujing, några kvarter från Förbjudna staden. Vilket folkliv! Superhärligt! Vi åt en brakmiddag på en klassisk Ank-restaurang, fikade på uteservering och handlade lite Pinglakläder på REA.

Efter tolv timmar ute, i Peking var det skönt att komma hem vid midnatt. Vilken stad det här är! Vilket land det är. Det finns så otroligt mycket att se, och varje dag är så innehållsrik.
Min tanke nu innan jag somnar är att det är väldigt, väldigt roligt att resa med sina stora barn. Och att de växer på en sån här resa. Precis som jag.
I
går var en lång resdag, i dubbel bemärkelse. Vi reste 150 mil Xi'an-Beijing med snabbtåg, det tog fem timmar. Marschfart 300 km/h. Pris för hela familjen i rymlig 2:a klass: 1 800:-Väldigt smidigt, men det var en varm dag, och långa transportsträckor till och från tåget.

Xi'an var som hemma i fem dagar. Nu kändes det som att komma hem till vår Bed&breakfast i hutongerna. Nu reser vi vant med tunnelbana, bussar och taxi. Även om Beijing är stort, så är tunnelbanesystemet snabbt och enkelt. Går man bet finns alltid billig taxi som alternativ.
Jag somnade med kläderna på, tidigt igår kväll. Enda gången på resan som jag inte bloggat. Och helt befriad från några som helst tankar ...
 |
| Samtidskonst. Många kommentarer till det moderna Kina. |
 |
| Konsumtionssamhället. Vi mjöllkar ur kon ... |
 |
| Kommentar till kvinnorollen? |
 |
| Firar med ankmiddag. Lyxigt, billigt, kul. |
 |
| Efterrätt med stil. |
 |
| Och sen något att dricka på Pekings största gågata. |
 |
| Snabbtågsstationen i Xi'an. Gårdagens resa var lång. |