2 juli Återbesök på barnhemmet i Jiaozuo

Li Anns rum för drygt tio år sedan ...

En dag vi har väntat länge på, och bokat långt i förväg. Vi har varit på återbesök på barnhemmet i Jiaozuo Jag har frågat Li Ann om hon tycker att det är ok att jag bloggar om det och hon har sagt ja.

Staden ligger drygt fyra mil norr om Zhengzhou och på vägen korsar vi den magnifika Gula floden.
Jiaozuo har varit känt för talrika kolgruvor, men jobbar på att utveckla andra näringar, som till exempel naturturism i de vackra bergstrakterna nordväst om staden. Här bor idag drygt 3 000 000 människor.

Många av barnen i dag har särskilda behov.
 

Barnhemmet flyttade för några år sedan, fick vi veta i bilen på väg dit. Kunde det gamla barnhemmet vara rivet? I så fall skulle vi bli väldigt besvikna. Det är ju det vi vill se - hur det faktiskt var ...

I den starka hettan hittade vår chaufför och guide - mr Michael Deng från CTS (China Travel Services) till slut fram till Jiaozuo Social Welfare Institute.



Nannysarna kände igen Li Ann! Glädje.



 

Ett tak för många drömmar ...
 

Barnhemmet hade ny ledning och vi kände inte igen dom, men de tog emot oss med äkta värme.


 Två nannies som skött Li Ann kom och hälsade och Li Ann blev så glad över det, över att de kände igen henne. Alla tyckte att hon var lik sig. Vi pratade en hel del om "the Asian spirit" - den starka livsenergi som hon har. Starkast i hela familjen.

Vi pratade med två filippinska sjuksköterskor som jobbar som volontärer på barnhemmet. Många av barnen där nu har funktionshinder och särskilda behov. Bland annat på grund av CP-skador. Barnhemmet drivs idag av en stiftelse - New Hope Foundation - som grundades av ett amerikanskt par. De flesta av barnen får nya hem i USA, och några i Kina.

Gula floden - Kinas näst största. Mäktig!

Sen fortsatte vi i flera bilar till det gamla barnhemmet som numera fungerar som personalbostad. Rummen och korridorerna var sig lika och det är starkt att se allt som det var för snart tio år sedan. Jag mindes det precis - vissa saker etsar sig fast. Li Ann är trygg och glad. Alla är vänligt intresserade. Det byts e-post-adresser och skapas kontakter för framtiden. Roligt och bra att Edvin får se det här som ung vuxen. Han minns inte så mycket från förra resan, då han just skulle fylla sju. Efter ett par timmar måste de återgå till jobbet. Dags att lämna. Allt känns bra - ett bra återseende
.


På vägen tilllbaka stannar vi vid Gula flodens strand. Det är lätt 40 grader varmt. Floden är så otroligt stor - Kinas näst största - och har varit skådeplats för flera krig. Ännu en gång kommer tankarna över mig om hur små vi människor är.

Jiaozuo - en stad som också växer ...

Det blir en riktigt skön hemmakväll på hotellet. De har en filmkanal på engelska som bara visar Blockbusters. Vi kör filmmaraton och beställer upp mat på rummet. Mr Dai med fru och barn tittar upp och vi får hjälp med våra fortsatta resplaner. Barnen leker och gör hinderbana i hotellsängarna. Life is good. Vi har liksom gått i mål lite grand, med hela resan. Och då har vi nästan två veckor kvar ...

Min bestående känsla är att vi är väldigt priviligierade. Det är lätt att glömma bort det i vardagen. Jag är tacksam för allt jag får uppleva.

Glad tjej efter barnhemsbesöket!



 

Skönt med filmkväll.
 

Utsikten från vårt rum. Allt är nytt. Var jordbruksmark för några år sedan ...