6 Juli 2013 Tempel är en plats att vila på

Kön är lång för att tända rökelse.

Buddhismen. Templen. Värmen. Rökelsen. Människorna. Bönerna. Lugnet. Kontemplationen.

En miljö som jag vill tillbringa mer tid i. Ville inte att turen till "Vita hästens tempel" skulle ta slut idag. Templet som är det första buddhisttemplet i Kina, och dit buddhister från hela Asien reser - de kommer från Thailand, Burma, Indien...

Lotusblommorna blommade i dammen där - så vackra. Li Anns kinesiska namn är Fu Ying Lian, "lycklig, kvinnlig lotusblomma".

Efter tempelbesöket tar vi oss till Gamla stan i Loyang. Ganska sliten, gyttrig. Det är så varmt att vi kippar efter andan. Li Ann har svårt att orka, jag också. Jag skulle ha velat vara längre i templet, men vår guide är angelägen om att vi ska se så mycket som möjligt. Jag tänker att det är viktigt att vara tydlig med vad man vill ...
 

Lotusen blommade på tempelområdet.

Jag funderar mycket över den kinesiska folksjälen. Hur tänker och känner de? Vi får en hel del personliga berättelser från de vi träffar, men de är ganska välbeställda och har bra jobb. De andra? Alla som vi ser som lever under knappa omständigheter. Utan några direkta skyddsnät. Tåliga, uthålliga. Hur tänker och känner de? 1,4 miljarder människor. Det är ofattbart många.

Jag känner oro för miljön här. Det går liksom inte att blunda. Exploateringstakten är enorm. Kolkraft är huvudkällan till energi. Bilismen ökar lavinartat. De stora floderna däms upp och sinar på vägen. Man börjar bli medveten om miljöproblematiken men hinner liksom inte hantera den.

Kvinnlig Bhudda-gestalt.

Kontrasterna. Allt detta vackra. Allt detta smutsiga. Det blir tanken för kvällen.

Bhuddister från hela världen reser hit och ber.



Önskebrunnen.

Penslar till salu i gamla stan.

Säljer solrosfrön.

Bakgård hutong-style.

Begravningsbyråer. På bordet grejer till den sista resan.

"Guest Relations Officer".